En sak jag tänker på ofta är det tillfället som förändrade mitt liv mest. Första gången jag ringde Hairy. Jag hade googlat på hans namn och hittat hans mobilnummer. Det var en fredagkväll och jag smet iväg från en förfest. Jag ringde med skyddat nummer, han ska som sagt inte ha mitt nummer förrän han förtjänat det, och mitt hjärta höll på att dansa samba inne i bröstkorgen när han svarade med sin mysiga röst. Det märktes tydligt att han var intresserad, han gav mig sitt hemnummer och bad mig ringa dit istället. Han kallade mig för en mystisk låda, den vackraste komplimangen jag fått dittills. Sedan blev jag lite trött på honom, ropade att han borde klippa sig (hans hår var väldigt långt) och slängde på luren. Men inte blev min Hairy arg för det, inte. Jag ringde en stund senare och han var lika glad att höra mig som tidigare. Dock hade han inte hunnit klippa sig.
En gång sa Hairy att han var glad att få höra min vackra stämma, att den värmde i vintermörkret. Jag blev så lycklig så jag började gråta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar