Jag är en apa

Förresten, någon efterfrågade fler bilder. Så här kommer en. Det var för två-tre år sen, tror jag. Jag var på skolresa. (Tänker inte säga var för då finns det risk för att ni ringer dit och frågar om namn och allt möjligt, ni är lite knepiga :P)

Jag kände mig som en apa när jag svingade omkring där uppe. Läskigt var det.

Fluffisar

Ni är bara för gulliga alltså :)

Det är nästan så jag blir rörd. Någon som kommenterar påpekar att jag inte finns med bland polisens rapporter, men du, I'm way ahead of you. Jag anger inte min riktiga lokalisation, förstås. Jag vill ju inte att någon ska känna igen mig, eller lista ut vem jag är.

Tycker det är gulligt att du gör dig besväret, bara för lilla mig. Och att du fortsätter läsa, trots att du inte tror mig. En stor puss till dig!

Den senaste veckan var jag på intensivkurs i yoga, man levde nästan som en munk och det var ganska jobbigt vill jag lova, och nu har jag skitont i ryggen. Har inte träffat Hairy på aslänge heller, vet inte var han har tagit vägen. Gömmer han sig?

Fyllecell

Värsta natten i mitt liv. Jag är gråtfärdig bara jag tänker på det. Ska försöka förklara.

Det började igår kväll. Alla i min korridor var ute och under och över oss är bara företag, vilka rimligtvis inte borde vara där en lördagkväll. Så jag försökte öva lite på min trumpet. Jag hade i öronproppar för att jag har läst att öronen är väldigt känsliga, vill inte riskera tinnitus eller hörselskador. Men ja, så hade tydligen de nedanför oss inte haft stängt ändå. Idioter.

Det var en patetisk jävel som skulle ta ut lite övertid så där en lördagkväll runt tiotiden. Som ringde polisen.

Polisen hade stått och bankat på min dörr länge, tydligen, men jag hörde ingenting pga öronpropparna och mina egna trumpetljud. De sparkar då in dörren (hej film?) och frågar vad jag tror jag håller på med.

Jag svarar att jag tror att jag håller på att spela trumpet. De tycker att jag är uppkäftig och säger att jag är för full och/eller narkotikapåverkad.

Jag protesterar och säger att jag är helt nykter, det var jag ju, men de vägrar lyssna. "Så säger alla". Men testa mig då, säger jag. De ska göra det på stationen, säger dom. Så rätt var det är sitter jag i fyllecell i Mölndal, bara för att jag hade spelat trumpet.

De tog både urin- och blodprov, vilket så klart visade att jag var ren. Nu planerar jag att stämma staten. Jag ska inte behöva bli behandlad så. Alltså, jag? En liten tjej? Helt sjukt.

Jag vågar inte berätta något för mina föräldrar heller. Jag skäms så, även om det inte var mitt fel. Vet inte om jag ska våga bertta för Hairy. Jag behöver stöd just nu :(

Hairy är musikalisk...

... så jag vill inte vara sämre! Jag köpte mig en trumpet idag. Den ser ut så här:



Visst är den vacker? Jag har försökt få fram några toner. Det går sådär. Man får blåsa utav helvete för att det ska hända något. Sen gäller det att koordinera fingrarna också.

Svårare än det ser ut. Hoppas han blir imponerad.

Banta

Har precis studerat med Hairy... Vi satt i köket och pluggade. Det var mysigt, tills att vi började prata. Vi läser lite liknande kurser, han läser nåt filosofiflum som nu handlar om könsroller, vilket är precis vad min kurs handlar om nu.

Så vi började diskutera lite. Prata om manligt och kvinnligt. Jag vet inte hur jag ska beskriva det här. Har inte känt mig så här nere på väldigt länge.

Hairy tycker att en kvinna ska vara lång och smal och med kurvor. Han tycker att hon ska vara bra på mat och social och trevlig och allt sånt där som hör femtiotalet till. Jag kommer aldrig kunna leva upp till det där. Jag trodde han var annorlunda. Hade hoppats på att han skulle se mig för den jag är och helt plötsligt inse att vi var meant to be.

Men inte.

Jag är 1.67 och är normalbyggd. Nu blir det att banta istället. Ska ner 5 kg innan april.

Highschool stalker

Jag hittade en låt som beskriver precis det jag går igenom:



Är det inte fantastiskt? Trots massa elaka kommentarer vet jag nu att jag inte är ensam om hur jag känner. Jag är inte så knäpp som ni försöker intala mig.

Om en kändis är stalker är det väl lite okej om jag är det? Eller?
Hairy verkar inte ha något emot det. I morse åt vi frukost tillsammans. Eller, han åt, jag satt mest och stirrade på honom.

Har inte vågat lämna någon blomma än, men ikväll ska vi ha pluggkväll tillsammans. Ja, jag vet, när man pluggar kan man inte prata nåt. Men det är bara bra. Jag är superglad bara av att få vara nära Hairy :)

Helgäventyr

Jag och Malin var ute en sväng på stan i fredags. Det började bra nog med att vi var hemma hos Malin och förfestade. Ville inte vara hemma hos mig och förfesta, ville inte att min älskling skulle se/höra mig i ett så berusat tillstånd. Brukar bli en hel del drickande med Malin. Vi har fruktansvärt kul tillsammans, men ville inte riskera att Hairy skulle höra några kärleksbetygelser.
När vi druckit upp allt drickbart hemma hos Malin begav vi oss till en mer eller mindre välkänd pub. Malin, det sociala odjuret som hon är började samtala med ett gäng killar. Måste väl erkänna att de var ganska så söta, men inte i stil med min Hairy. Eftersom jag ogärna ville sitta där som en panelhöna pratade även jag med killarna. Efter en timma eller två frågade en av killarna, vi kan kalla honom Erik, om inte jag och Malin ville följa med ut och röka lite.
Självklart så tackade både jag och Malin ja till erbjudandet. Dumt att tacka nej till gratis cigg.

Om det hade varit en vanlig cigg hade nog min berättelse slutat ganska snart. Men nu var det inte vanliga cigg. Att de var utan filter borde kanske ha varit en ledtråd, men jag tror inte att varken jag eller Malin tänkte så långt.
Vill inte tänka på hur jag och Malin betedde oss sen. Men kan avslöja att man blir otroligt matsugen. Tyvärr så var både mina och Malins pengar slut vid denna tidpunkt, men jag trodde seriöst att jag höll på att svälta ihjäl.
Nöden har ingen lag heter det ju, tror inte att det var menat att tas bokstavligen, men så blev det i alla fall. Det blev så att jag och Malin hittade en öppen 7 Eleven där vi hittade ett par mackor som vi lyckades få med oss ut utan att människan som halvsov bakom kassan märkte något. Är väldigt tveksam till att personen märkte att det var någon inne i affären alls faktiskt.
Jag hoppas verkligen inte det. Känner lite ångest måste jag säga. Tänk om han ringer polisen? Tänk om vi syntes på övervakningskameran? Måste ringa Malin och se om hon har samma ångest!