Uppblåsbar docka på Andra Långgatan

Det här med att bekänna saker känns bra. Lite lättnadskänsla. Så jag drar en till.

Det här var förra hösten. Jag, Malin och Barbapapa skulle ut och ta en öl på Kellys eller King's Head, på Andra långgatan. För er som inte vet är Andra långgatan en gata fylld med porraffärer och halvskumma krogar. Perfekt för ett litet stadsäventyr, med andra ord.

Barbapapa, som så klart inte heter Barbapapa, men kallas för det på grund av kroppsformen, bestämde sig för att dra in till en av porraffärerna. Jag och Malin rökte, så vi väntade utanför. Helt plötsligt rusar Barbapapa ut. I handen har han en låda, med vad ser vi inte, men han ropar att vi måste kuta så vi springer efter honom runt hörnet och bort mot en lekplats. Väl framme ser vi att han har en uppblåsbar docka i en förpackning. En sån där Barbara. Han hade stulit den. Lånat, som han kallade det.

Vi blåser upp den, ett jädra jobb måste jag säga, och sedan går vi mot Kellys. När vi kommer dit får vi otroligt nog ta med dockan in. Barbapapa håller den i handen, låtsas att det är sin flickvän. Då kommer fyra arga feminister fram. Ni vet typen, ultravänster, militanta lesbianer. Fördomsfullt, kanske. Men riktiga stereotyper. De blev i alla fall jättearga, snackade om kvinnoförtryck och ville slåss med Barbapapa. Hur de hade tänkt lyckas med det förstår jag inte riktigt, Barbapapa är inte minsta geten i hagen direkt. Jag bestämde mig för att sätta tjejerna på plats, så jag sa att det var min docka, att jag var lesbisk och utan sexuella erfarnheter. Jag sa att det var min födelsedag, och att Barbapapa som är så omtänksam hade köpt dockan åt mig, bara därför.

Tjejerna blev tysta, bad försiktigt om ursäkt och gick därifrån.

Så här firar Stina Valborg

Jag tänkte berätta något som ingen vet om, förutom jag och min kompis Malin, som var med på det hela.

Det här har tyngt mig en lång tid nu. Eller ja, hur längesen var det Valborg? Sedan dess har det tyngt mig i alla fall.

Jo, så här var det. Vi var hemma hos Malin på förfest, just the two of us. Vi gjorde det vi brukar göra, shottade lite vodka, blandade lite drinkar, ringde lite till Hairy och hans bekantskapskrets för att sedan bege oss ut på stan. Vi valde ett kasst ställe i Majorna som ingen av oss hade varit på innan. Bad choice. Personalen var otrevlig, de tog mer betalt av oss än av andra, det sög helt enkelt. Så, fulla som vi var blev vi sura, så vi bestämde oss för att jävlas lite. Vi tog då en ganska viktig elektronisk pryl (vill inte säga exakt vad), sprang iväg med den, åkte till Brunnsparken och slängde den i ån. Sedan var vi på väg till 7 eleven för att köpa ägg att ägga huset med. Äggen där var slut, eller så kanske de aldrig hade ägg där, vad vet jag. Blev i alla fall ingen äggning. Vi ringde istället Hairy, som sa att han var på Golden Days. När vi gick dit var han på väg därifrån, vi såg honom hoppa upp på sin cykel och fladdra iväg.

Ångesten var ganska stor dagen efter, må jag säga. Men nu när det inte blev någon polisanmälan, känns det inte så farligt längre.

Tack

Jag har det senaste dygnen fått några ganska elaka kommentarer. Det gör mig inte så mycket. Det som värmer är de som skrivit snälla saker. Tack så mycket! Det här är som sagt som terapi för mig, det är skönt att få skriva av sig. Om någon tycker att det är underhållande att läsa blir jag jätteglad. Då har jag ju slagit två flugor i en smäll.

Jag såg förresten Hairys vän på stan för en liten stund sen. Han ledde sin cykel, vi stirrade på varandra, men jag vågade inte säga något. Varför måste jag vara så himla feg?

Åååh. Kan man inte få vara full hela tiden? Det är så mycket lättare att prata då.