Way out West!

Nu är det festival i stan! Eller, var rättare sagt.
Tyvärr hade ingen av mina vänner råd att gå med mig. Men det löste sig ändå. Jag har träffat en del sköna typer. Fast ingen som har fått mig att sluta tänka på Hairy. Ingen kan mäta sig mot honom. Ingen kan ta hans plats.

Idag ska jag tillsammans med en 38-årig (han sa att han var 30 men han ser mer ut som 45 så jag gör en liten kompromiss angående hans ålder) holländare vid namn Franck ut och äta korv (halv special) och utbyta minnen från festivalen.

Mitt bästa minne är nog Dr Alban. Vilken karl! Jag minns att jag i min ungdom ringde Alban, till hans studio. Jag sa att jag var hans största fan och han replikerade "stör mig inte när jag arbetar" och slängde på. Folk lägger på ganska ofta när jag ringer, märker jag.

Hm, Sugarrush Orchestra.. är det där Eric spelar eller? Kanske man får kolla in!